Här finns kvällen den 21 april på Münchenbryggeriet när vi talade om våra ungas psykiska ohälsa och suicid. Möt Kristina Taylor Psykologförbundet, Jonatan Lamy elevorganisationen, Magnus Loftson Friends, Sirkka Persson Educo, Johan Hallberg rektor Kolsva och Maria Wiman m fl. Filmen inleds med 8 minuter intervju i P1, Studio 1. Anders Holmberg intervjuar Claes Jenninger 2005. Skolverket kritiserar skarpt Lerums kommun för hanteringen av Måns i skolan.
- Hållpunkter i programmet:
- 8:00 musik Emilia Harju Granér, Otto Björkebaum
- 12:40 presentation av deltagarna
- 17:50 Kristina Taylor
- 24:30 Jonatan Lamy
- 32:15 Sirkka Persson
- 43:15 Magnus Loftson
- 53:30 Johan Hallberg
- 1:00 Gustaf Lanz
- 1:05 musik Emilia Harju Granér, Otto Björkebaum
- 1:09 Maria Wiman, vår ambassadör, delar ut årets minnesfond!
Igelsta grundskola i Östertälje!
För första gången har någon tagit emot minnesfonden två gånger.

Den 21 april på en ceremoni i Münchenbryggeriet i Stockholm. Minnesfondens ambassadör Maria Wiman höll tal och delade ut diplom.



Den 18 maj en check på 5000 kr på skolan med alla barn och personal.

Maria Wimans tal till årets mottagare av minnesfonden!
Det är lätt att misströsta när man tänker på svenska skolan. Debatten är så full av slagord, vilda fäktanden och politiska spontanutspel. Man pratar om KAOS i skolan. Om att vi måste att bestraffa elever, slänga ut dem i korridoren. Man pratar om ökade D-I-S-C-I-P-L-I-N-Ä-R-A åtgärder. Det pratas om akutskolor, lovskolor och kvarsittning. Vi lever i en tid av NO EXCUSES. Däruppe åtminstone. Det pratas ju väldigt mycket där uppe på toppen. Där ekar slagorden högt och ljudligt.
Men det som är så himla fint är att många av oss befinner oss i en helt annan verklighet. På golvet bland massa virvlande barn. Och det är ju där vår vardag händer. Och där har vi fortfarande hyfsat mycket kommando. Det händer ju så väldigt mycket fint nere i golvets mylla. Här finns lärare som skapar relationer. Som tar sig tid att lyssna och se – även när tiden knappt finns. Här finns höga förväntningar förpackade i envishet och tålamod och en bångstyrig kamp för varenda unge. På klassrummets golv hittar vi vardagens alla guldkorn. Det sneda leendet från den truliga tonåringen, surbulten som plötsligt knäcker koden, de spontana skratten, en klapp på axeln, de vilda diskussionerna, undervisningens alla virvlande sidospår och villovägar. Det är liksom DÄR det händer.
Det händer så mycket fint i vår alldeles verkliga vardag. Ja, i den där vardagen bortom rubriker, uppkavlade ärmar och stenhård retorik. Där händer det saker. Hela tiden. I det lilla. Vi behöver uppmärksamma precis just det där. Det finns så många otroliga skolledare därute. Såna där chefer som har vett att lita på sin personal, som inte ger upp på eleverna Skolledare som befinner sig nära verksamheten och ingjuter trygghet i korridorerna. Sådana skolledare ska vi hålla hårt i.
Och det finns så många lärare med hjärtat på precis rätt ställe. De där som stannar upp en sekund för att kolla läget, som stretar på även när det är tungt, som tamejfasiken aldrig ger upp hoppet trots att tålamodet ibland darrar som en spänd fiolsträng i bröstkorgen.
Idag är jag så otroligt himla jublande jätteglad över att få dela ut ett pris till just en sådan skola där eleverna får vara huvudpersoner, ja – där det finns trygghet och värme. Där man har förstått att trygga mjuka vuxna kan vara direkt avgörande för ett barns skolgång.
Jag tycker att det är extra fint att detta inte är ett pris till en enskild eldsjäl. Det här är ett pris som delas av ett helt gäng kompetenta, modiga och kunniga personer, som tillsammans lyckats skapa en skola för varenda unge. Vilka förebilder! Jag är så stolt och glad över att få dela ut priset till fantastiska Igelsta grundskola i Östertälje!












