{"id":527,"date":"2013-05-14T09:17:47","date_gmt":"2013-05-14T07:17:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.jenninger.se\/?page_id=527"},"modified":"2023-01-16T17:40:24","modified_gmt":"2023-01-16T16:40:24","slug":"utfrysning-ger-skador-for-livet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/jenninger.se\/?page_id=527","title":{"rendered":"Utfrysning ger skador f\u00f6r livet"},"content":{"rendered":"

Studie p\u00e5 14000 barn i \u00e5k 6 visar att de barn som inte f\u00e5r uppskattning och popularitet i skolan har mycket st\u00f6rre risker f\u00f6r fysiska och psykiska sjukdomar under resten av livet. Var finns pedagogerna i unders\u00f6kningen? Studien visar att skolan handlar om mer \u00e4n prestation och betyg f\u00f6r barnen, anser forskaren.<\/small><\/strong><\/p>\n

Barn som \u00e4r popul\u00e4ra i klassen blir friskare vuxna DN 09-09-29<\/h3>\n

Publicerat i dag. 07:29 Barn som \u00e4r popul\u00e4ra hos sina klasskamrater blir friskare som vuxna. De mindre popul\u00e4ra g\u00e5r det s\u00e4mre f\u00f6r, visar en ny stor studie gjord p\u00e5 14\u2009000 barn i Sverige.<\/em><\/strong><\/p>\n


\n\u2013Ju l\u00e4gre status ett barn har i sin klass i skolan, desto st\u00f6rre \u00e4r risken att han eller hon drabbas av h\u00e4lsoproblem som vuxen, s\u00e4ger Ylva Almquist, doktorand vid Centrum f\u00f6r forskning kring oj\u00e4mlikhet i h\u00e4lsa vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.<\/strong><\/p>\n

Den som st\u00e5r l\u00e4ngst ner i hierarkin i sin klass har litet inflytande i gruppen och f\u00e5r minst st\u00f6d av de andra barnen.<\/strong><\/p>\n

\u2013De f\u00e5r ofta l\u00e4gre f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 livet och det p\u00e5verkar deras ambitioner. Det \u00f6kar ocks\u00e5 risken f\u00f6r att de f\u00e5r en oh\u00e4lsosam livsstil, s\u00e4ger Ylva Almquist.<\/p>\n

Hennes studie bygger p\u00e5 forskning som gjordes p\u00e5 14000 barn f\u00f6dda \u00e5r 1953 i Stockholmsomr\u00e5det (den s\u00e5 kallade metropolitstudien).<\/p>\n

N\u00e4r barnen var 12\u201313 \u00e5r och gick i sj\u00e4tte klass fick de svara p\u00e5 fr\u00e5gan om vem de helst ville arbeta med i klassen. Barnen fick v\u00e4lja tre klasskamrater. Barnen delades sedan upp efter antal r\u00f6ster i en femgradig skala, fr\u00e5n noll r\u00f6ster till klassens favorit.
\nDe som hamnade h\u00f6gt upp hade en central roll i klassen. De hade makt, var popul\u00e4ra och omtyckta.<\/p>\n

\u2013De hade sannolikt stort socialt inflytande p\u00e5 klassen. De andra barnen lyssnade p\u00e5 dem och ville vara med dem, s\u00e4ger Ylva Almquist.<\/p>\n

Barnen l\u00e4ngre ner i hackordningen var inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis mobbade, men de var inte en del av gemenskapen i klassen.<\/p>\n

\u2013De var kanske blyga och var inte med och lekte p\u00e5 rasterna. Klasskamraterna valde att inte arbeta med dem.<\/p>\n

Ylva Almquist har sedan unders\u00f6kt h\u00e4lsan hos deltagarna senare i livet. Hon studerade vilka som f\u00e5tt sjukhusv\u00e5rd under perioden 1973 till 2003. De barn som hade l\u00e4gst status i skolan hade h\u00f6gst risk att drabbas av sjukdomar.<\/p>\n

\u2013De minst popul\u00e4ra barnen hade fem till nio g\u00e5nger h\u00f6gre risk att f\u00e5 hj\u00e4rtsjukdom och tre fyra g\u00e5nger h\u00f6gre risk att drabbas av diabetes n\u00e4r de blev \u00e4ldre \u00e4n de popul\u00e4raste barnen. Det \u00e4r sjukdomar som ofta \u00e4r relaterade till livsstil.<\/p>\n

De hade ocks\u00e5 en dubbelt s\u00e5 stor risk att drabbas av psykisk oh\u00e4lsa i form av depression och \u00e5ngest. Sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k var ocks\u00e5 vanligare l\u00e4ngre ner p\u00e5 statusskalan visar studien, som publiceras i tidskriften Journal of epidemiology and community health.
\nAndra problem som oftare drabbade barnen med l\u00e5g status senare i livet var drog- och alkoholproblem (tre g\u00e5nger \u00f6kad risk) och f\u00f6rgiftningar.<\/p>\n

\u2013Det var en v\u00e4ldigt tydlig skala, s\u00e4ger Ylva Almquist.<\/p>\n

Det \u00e4r k\u00e4nt sedan tidigare att social klass p\u00e5verkar h\u00e4lsan hos vuxna. Ju h\u00f6gre social tillh\u00f6righet, desto b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Men n\u00e4r Ylva Almquist tog h\u00e4nsyn till detta i sin studie kunde hon se att den socioekonomiska bakgrunden spelade liten roll.<\/p>\n

\u2013Vi kan se att statushierarkin i skolklassen har en helt frist\u00e5ende effekt p\u00e5 h\u00e4lsan, oberoende av den sociala bakgrunden. Det finns en egen kultur och ett dagligt samspel mellan barnen i klassen som p\u00e5verkar dem.<\/p>\n

Studien visar att skolan handlar om mer \u00e4n prestation och betyg f\u00f6r barnen, anser forskaren.<\/p>\n

\u2013Barnen har ett samspel med varandra som p\u00e5verkar deras h\u00e4lsa p\u00e5 sikt, s\u00e4ger Ylva Almquist.<\/p>\n

\u2013Som tur \u00e4r p\u00e5verkar ocks\u00e5 andra faktorer. Mycket engagemang, st\u00f6d och uppmuntran fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarna hj\u00e4lper ett barn som kanske \u00e4r lite utanf\u00f6r i skolan, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Anna Bratt<\/p>\n<\/strong>

<\/strong> anna.bratt@dn.se<\/strong><\/p>\n\n\n

Jantelagen<\/h1>\n\n\n\n
    \n
  1. Du ska inte tro att du \u00e4r n\u00e5got<\/li>\n\n\n\n
  2. Du ska inte tro att du \u00e4r lika god som vi<\/li>\n\n\n\n
  3. Du ska inte tro att du \u00e4r klokare \u00e4n vi<\/li>\n\n\n\n
  4. Du ska inte inbilla dig att du \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n vi<\/li>\n\n\n\n
  5. Du ska inte tro att du vet mer \u00e4n vi<\/li>\n\n\n\n
  6. Du ska inte tro att du \u00e4r f\u00f6rmer \u00e4n vi<\/li>\n\n\n\n
  7. Du ska inte tro att du duger n\u00e5got till<\/li>\n\n\n\n
  8. Du ska inte skratta \u00e5t oss<\/li>\n\n\n\n
  9. Du ska inte tro att n\u00e5gon bryr sig om dig<\/li>\n\n\n\n
  10. Du ska inte tro att du kan l\u00e4ra oss n\u00e5got<\/li>\n\n\n\n
  11. Tror du inte att vi vet <\/em>n\u00e5got om dig<\/em>!<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    (Av Aksel Sandemose ur hans roman En flykting korsar ditt sp\u00e5r, 1933)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Studie p\u00e5 14000 barn i \u00e5k 6 visar att de barn som inte f\u00e5r uppskattning och popularitet i skolan har mycket st\u00f6rre risker f\u00f6r fysiska och psykiska sjukdomar under resten av livet. Var finns pedagogerna i unders\u00f6kningen? Studien visar att skolan handlar om mer \u00e4n prestation och betyg f\u00f6r barnen, anser forskaren. Barn som \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":469,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"onecolumn-page.php","meta":{"_themeisle_gutenberg_block_has_review":false,"footnotes":""},"class_list":["post-527","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/527","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=527"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/527\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1783,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/527\/revisions\/1783"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/469"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=527"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}