{"id":1021,"date":"2022-01-17T21:43:02","date_gmt":"2022-01-17T20:43:02","guid":{"rendered":"https:\/\/jenninger.se\/?page_id=1021"},"modified":"2025-05-23T09:25:39","modified_gmt":"2025-05-23T07:25:39","slug":"vi-stoder-minnesfonden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/jenninger.se\/?page_id=1021","title":{"rendered":"Vi som st\u00f6djer minnesfonden"},"content":{"rendered":"\n

<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Jiang Millington \u00e4r funktionshinder-aktivist, f\u00f6rfattare och frist\u00e5ende kolumnist<\/strong>. ”F\u00e5 saker g\u00f6r s\u00e5 ont i hj\u00e4rtat som barn som uts\u00e4tts f\u00f6r mobbning. Barn som tappar livsgl\u00e4djen och tilltron till v\u00e4rlden. Barn som drivs in i djupa depressioner och som inte ser n\u00e5gon annan utv\u00e4g \u00e4n d\u00f6den. Som f\u00f6r\u00e4lder till barn med de neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningarna (npf) autism och ADHD delar jag liknande erfaren-heter som tusentals andra npf-f\u00f6r\u00e4ldrar: barn som g\u00e5r fr\u00e5n att er\u00f6vra v\u00e4rlden till att bli skuggor av sig sj\u00e4lva. Barn som fullst\u00e4ndigt bryts ned av en of\u00f6rst\u00e5ende och f\u00f6rdomsfull omgivning. Idag m\u00e5r mina barn bra. Den obligatoriska skolan \u00e4r \u00f6ver och de tvingas inte l\u00e4ngre l\u00e4gga misslyckande p\u00e5 misslyckande. (Foto Magnus Aronson).<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/code><\/pre>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>
\n
Mats Strandberg<\/strong>. \u201cDet var i h\u00f6gstadiet det b\u00f6rjade f\u00f6r mig. En lunchrast kan k\u00e4nnas som en hel evighet n\u00e4r du inte har n\u00e5gon att vara med. En skolkorridor \u00e4r o\u00e4ndlig n\u00e4r du \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r alla du m\u00e5ste g\u00e5 f\u00f6rbi. Men det allra v\u00e4rsta \u00e4r att alla de viskande r\u00f6sterna, alla gl\u00e5porden, till slut inte ens beh\u00f6vs. De blir en del av dig. Du ser dig sj\u00e4lv utifr\u00e5n och kritiserar allt du g\u00f6r, sk\u00e4ms \u00f6ver allt du s\u00e4ger, hur du r\u00f6r dig, den du \u00c4R. Men sanningen \u00e4r att ingen, absolut ingen, f\u00f6rtj\u00e4nar att bli mobbad.”

Mats Strandberg \u00e4r f\u00f6rfattare och har bl a skrivit v\u00e4rldssucc\u00e9er som Cirkeln, F\u00e4rjan, Slutet och barnb\u00f6ckerna om Monstret Frank. De sistn\u00e4mnda handlar om att inte passa in, och att hitta sin flock p\u00e5 ov\u00e4ntade st\u00e4llen.<\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Sirkka Persson:<\/strong> \u201dSystematiskt, genomt\u00e4nkt och kontinuerligt arbete. Relationer \u00e4r A och O. P\u00e5 alla niv\u00e5er.\u201d  Med de orden beskriver Sirkka Persson sitt 18\u00e5riga arbete som rektor p\u00e5 Kringlaskolan i S\u00f6dert\u00e4lje. Med strukturerat trygghetsarbete, bl a tv\u00e5 veckors f\u00f6rebyggande varje l\u00e4s\u00e5r, n\u00e5r 74-98 % av eleverna gymnasiebeh\u00f6righet. Det i ett av Sveriges mest m\u00e5ngkulturella omr\u00e5den Ronna och Geneta. -F\u00f6r mig \u00e4r barn, och hur de m\u00e5r, som har varit viktigast f\u00f6r mig. Ju b\u00e4ttre man m\u00e5r desto l\u00e4ttare har man att l\u00e4ra sig saker. S\u00e5 t\u00e4nkte jag d\u00e5, och s\u00e5 t\u00e4nker jag fortfarande s\u00e4ger Sirkka, som numera utvecklar skolor med f\u00f6rel\u00e4sningar, utbildningar och handledning med sitt f\u00f6retag EduCo.nu. Foto: Alexander Lindahl <\/em><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Elin Ek:<\/strong> \u201dJag st\u00f6djer M\u00e5ns Jenningers minnesfond f\u00f6r att ett nyfiket, pladdrigt och beg\u00e5vat barn aldrig n\u00e5gonsin igen ska f\u00f6rminskas och kallas besserwisser av sin l\u00e4rare. Skolan ska skapa trygga platser f\u00f6r alla barn oavsett vem de \u00e4r. Jag tror att m\u00e5nga av mina kollegor var som M\u00e5ns n\u00e4r de var barn. Finurliga ungar<\/em> som fick m\u00f6jlighet att anv\u00e4nda sina personligheter och kanske udda intressen till att bli fantastiska kreat\u00f6rer.\u201d<\/em>   Elin Ek \u00e4r f\u00f6rfattare, producent och programledare i radio och TV. F\u00f6r de flesta \u00e4r Elin k\u00e4nd som karakt\u00e4ren \u201dGrynet\u201d  som l\u00e4rde de flesta att \u201dinte ta n\u00e5gon skit\u201d. Hon \u00e4r aktuell med den fj\u00e4rde boken om Athena, en 12-\u00e5ring med hybris och pratsjuka som ger l\u00e4saren k\u00e4nslan att ingenting \u00e4r om\u00f6jligt.<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
 Bo Hejlskov Elv\u00e9n<\/strong> \u00e4r svensk, dansk och europeisk leg. psykolog, f\u00f6rel\u00e4sare, f\u00f6rfattare och handledare. F\u00f6rfattare till tiotals b\u00f6cker \u00f6versatta till flera spr\u00e5k. Kanske mest k\u00e4nd f\u00f6r en bred allm\u00e4nhet f\u00f6r sina popul\u00e4ra f\u00f6rel\u00e4sningar om \u201dhantering av problemskapande beteende utifr\u00e5n ett l\u00e5gaffektivt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt\u201d. Han riktar sig fr\u00e4mst till anh\u00f6riga och personal som jobbar med NPF funktionshinder, utvecklingsst\u00f6rning, demens, psykiatriska st\u00f6rningar, kriminellt beteende eller missbruk. https:\/\/hejlskov.se\/kontakt\/ <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
 Eija Hetekivi<\/strong>:  Jag st\u00f6djer M\u00e5ns Jenningers minnesfond f\u00f6r att den lyfter fram \u201dde som i handling har visat att alla i skolan har r\u00e4tt till trygghet och gemenskap\u201d.<\/em>  Eija, den prisbel\u00f6nade f\u00f6rfattaren, dramatikern och l\u00e4raren mm har gett ut romanerna Ingenbarnsland, Miira och nu senast De unga vi d\u00f6dar. I b\u00f6ckerna om Miira \u00e4r barn akt\u00f6rer och skolan en spelplats. Med ett starkt och nyskapande spr\u00e5k ber\u00e4ttar hon om hur en f\u00f6rbryllande vuxenv\u00e4rld inte tycks veta n\u00e5got om barns villkor och \u00e4nd\u00e5 st\u00e4ller obegripliga krav. Foto: Jerker Andersson <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Morgan Alling<\/strong>, den m\u00e5ngsysslande sk\u00e5despelaren som alltid v\u00e4rnar om barnens r\u00e4tt till trygga liv. V\u00e4lk\u00e4nd fr\u00e5n otaliga film- och teaterroller, TV-roller och framtr\u00e4danden. I den stora TV-produktionen Morgans Mission 2017 unders\u00f6kta han hur kr\u00e4nkningar och mobbning uppkommer och kan \u00e5tg\u00e4rdas i en skola. H\u00e4r \u00e4r han vid utdelningen av Minnesfonden till Vis\u00e4ttraskolan i Huddinge 2019.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Karolina Hoff: <\/strong>-Jag vet vad \u201dutfryst\u201d betyder. Det var jag under hela min skoltid. Det b\u00f6rjade nog med min allergi. Skolan tyckte jag var konstig och besv\u00e4rlig, i st\u00e4llet f\u00f6r att hj\u00e4lpa mig. Och det blev OK att h\u00e5na och mobba mig \u00f6ppet. Till BEO sa skolan att de hade gjort allting r\u00e4tt. Jag har bytt skola, skickats till kuratorn, diskuterats \u00f6ppet i klassen, som om det var mig det var fel p\u00e5. N\u00e5gon utbildning fick jag aldrig, tvingades sluta gymnasiet ocks\u00e5. Vi kan vara starka, vi kan vara svaga, vi kan vara ledsna och vi kan vara s\u00e5rade men alla har r\u00e4tt att bli accepterade. Men min sj\u00e4lvk\u00e4nsla tog dom inte. Och jag \u00e4r till exempel en j\u00e4kel p\u00e5 att g\u00f6ra dansvideo: 
https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=HfCHFDjQruM<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Gustav Fridolin, l\u00e4rare,<\/strong> tidigare spr\u00e5kr\u00f6r (MP), <\/strong>riksdagsledamot och skolminister: \u201dSkolan ska vara trygghet, frihet och framtid f\u00f6r alla barn. Mobbning f\u00f6rst\u00f6r just det. Och det finns bra och verkningsfulla metoder f\u00f6r att motverka mobbning, men det handlar om l\u00e5ngsiktigt entr\u00e4get arbete. Just s\u00e5dant som M\u00e5ns Jenningers minnesfond lyfter fram.\u201d<\/em><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
 Frida Boisen<\/strong> -Jag st\u00f6djer M\u00e5ns Jenningers minnesfond f\u00f6r att den lyfter fram \u201dde som i handling har visat att alla i skolan har r\u00e4tt till trygghet och gemenskap\u201d.<\/em>
F\u00f6r en bred allm\u00e4nhet kanske Frida Boisen \u00e4r mest k\u00e4nd som programledare och engagerad upps\u00f6kare av hatiska n\u00e4ttroll i TV3:s \u201dTrollj\u00e4garna\u201d. Men bakom den rollen finns en gedigen  flerfaldigt prisbel\u00f6nt karri\u00e4r som journalist, chefredakt\u00f6r, kolumnist, skribent, f\u00f6rel\u00e4sare och f\u00f6retagare. Ocks\u00e5 som f\u00f6rfattare. Nu aktuell med tv\u00e5 b\u00f6cker om det allra sv\u00e5raste i livet, att drabbas av en anh\u00f6rigs sj\u00e4lvmord, och att dessutom bli anklagad och f\u00e5 skulden f\u00f6r det i \u201dBer\u00e4tta aldrig det h\u00e4r\u201d.<\/em> <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
<\/p>\n\n\n\n
Johan Hallberg och Gun-Marie Persson, rektorer p\u00e5 Malmaskolan i Kolsva. <\/strong>-\u00c5r efter \u00e5r har vi alla, eller n\u00e4stan alla, gymnasiebeh\u00f6riga 9:or. Det beror p\u00e5 att vi aldrig ger oss. Inte heller tummar vi p\u00e5 kunskapskraven. Men vi fokuserar arbetet kring v\u00e5r st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande Elevh\u00e4lsa, som ger l\u00e4rarna st\u00f6d i sitt arbete. Med Elevh\u00e4lsans specialister ventilerar de vilka olika st\u00f6d deras elever beh\u00f6ver f\u00f6r att lyckas i skolan.   <\/em> L\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro, diagnoser, mobbning, sociala bekymmer och psykisk oh\u00e4lsa finns p\u00e5 varje arbetsplats och skola. Skillnaden \u00e4r p\u00e5 vilket s\u00e4tt man uppt\u00e4cker problem, bearbetar och ofta ocks\u00e5 lyckas l\u00f6sa dem.<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\n
 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Agneta Bj\u00f6rck. <\/strong>F\u00e5 vet s\u00e5 mycket som Agneta om var det finns hj\u00e4lp till psykisk och fysisk h\u00e4lsa. P\u00e5 Bj\u00f6rckh\u00e4lsan i Link\u00f6ping \u00e4r hon engagerad handledare, f\u00f6rel\u00e4sare och utbildare. Arbetar med samverkan, personalhandledning, l\u00e5gaffektivt bem\u00f6tande, samsjuklighet, HAP, ACT, \u00e5terh\u00e4mtning, arbetsmilj\u00f6, h\u00e5llbart yrkesliv, missbruk\/beroende, bem\u00f6tande, stress, mm mm.  Agneta \u00e4r ocks\u00e5 projektledare p\u00e5 SMART Psykiatri f\u00f6r att d\u00e4r driva kurser, kompetensutveckling och utbildningar.<\/em><\/a><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
<\/p>\n\n\n\n
Sten Tolgfors:<\/strong> \u201dMobbning \u00e4r det kanske st\u00f6rsta folkh\u00e4lsoproblemet bland barn och unga. Mycket mer kan g\u00f6ras f\u00f6r att skapa trygghet och motverka mobbning. Arbetet m\u00e5ste utg\u00e5 fr\u00e5n den forskning som finns och kombineras med s\u00e5dant engagemang som M\u00e5ns Jenningers Minnesfond b\u00e5de visar och skapar.\u201d<\/em>  Sten Tolgfors (M), tidigare f\u00f6rsvars- och utrikeshandelsminister, nu landsh\u00f6vding i V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n har med \u00e5tskilliga motioner och interpellationer i riksdagen st\u00e4llt krav p\u00e5 skolan att anv\u00e4nda evidensbaserade \u00e5tg\u00e4rdsprogram, att st\u00e5 p\u00e5 den drabbades sida och att skolplikt ocks\u00e5 inneb\u00e4r en skyldighet f\u00f6r skolan att skapa en trygg skolmilj\u00f6.<\/em>Foto Henrik Sundbom.<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
 <\/p>\n\n\n\n
Elenor Bengtsson:<\/strong> -I tio \u00e5r mobbades jag i skolan. De tog mina kl\u00e4der i duschen och sl\u00e4ppte in killarna. Band fast mig vid en lyktstolpe. Var fanns de vuxna? De sa att jag skulle tuffa till mig, s\u00e4ga ifr\u00e5n.  Redan p\u00e5 mellanstadiet ville jag inte leva l\u00e4ngre. Min tr\u00f6st var mina f\u00f6r\u00e4ldrar och min h\u00e4st. Det v\u00e4nde, n\u00e4r jag, 30 \u00e5r, fick ber\u00e4tta i TV4. Jag v\u00e5gade tala inf\u00f6r andra, startade min fb-grupp \u201dMobbning p\u00e5 arbetsplats och skola samt n\u00e4that\u201d. Har studerat psykisk oh\u00e4lsa, omv\u00e5rdnad, KBT och ACT. Nu hj\u00e4lper jag andra, jobbar i skolor, faktiskt ocks\u00e5 mina gamla skolor. Det har varit tufft, men de som f\u00f6ljt mig har gjort det m\u00f6jligt.<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\n
<\/p>\n\n\n\n
\n
\n
<\/p>\n<\/blockquote>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Glenn \u00d6rnberg:<\/strong> \u201dMobbningen b\u00f6rjade redan dom f\u00f6rsta veckorna p\u00e5 h\u00f6gstadiet, Sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet sj\u00f6nk som en sten. Dom g\u00f6mde l\u00e4rob\u00f6ckerna, skrattade \u00e5t mig, jag fick skulden f\u00f6r s\u00e5nt jag inte gjort, l\u00f6gnerna, flinen, dvs dom dagar jag inte kunde fly, skolka eller va sjuk. Jag vandrade som 13-14 \u00e5ring i d\u00f6dens gr\u00e4nsland. Jag var en av dom som ville ta sitt liv. S\u00e5ren har l\u00e4kt men \u00e4rren finns kvar och dom s\u00e4tter sp\u00e5r i ens liv varje dag.\u201d <\/em>Foto Carina \u00d6rnberg<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Tareq Taylor,<\/strong> stj\u00e4rnkocken som i tidningsartiklar, radio och TV ber\u00e4ttat om hur han mobbades i sju \u00e5r i skolan. Det ber\u00e4ttade han ocks\u00e5 n\u00e4r han skapade han en unik \u201dMalmaburgare\u201d till Malmaskolan i Kolsva, 2020 \u00e5rs mottagare av minnesfonden. ( Foto: tareqtaylor.com<\/em> https:\/\/www.vastmanland.tv\/index.php\/vara-program\/790-mans-jenninger-stipendium<\/a><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Lotta Halvardsson Ekdahl<\/strong> \u201dF\u00f6r mig \u00e4r det sj\u00e4lvklart att st\u00f6dja M\u00e5ns Jenningers Minnesfond. Alla barn \u00e4r unika och berikar v\u00e4rlden med sitt eget s\u00e4tt att vara. Ingen ska beh\u00f6va d\u00f6lja vem den \u00e4r. Inget barn ska beh\u00f6va bli kr\u00e4nkt eller vara r\u00e4dd. Det \u00e4r vuxnas ansvar att skapa en milj\u00f6 d\u00e4r barnen kan m\u00e5 bra. Skolan ska vara en trygg plats d\u00e4r barn kan f\u00e5 v\u00e4xa och utvecklas i sin egen takt, p\u00e5 sitt eget vis. Det \u00e4r s\u00e5 vi bygger ett starkt samh\u00e4lle.\u201d<\/em> Lotta <\/em><\/strong>\u00e4r projektledare f\u00f6r skolkonceptet Preventos. Hon drivs av att inspirera m\u00e4nniskor och \u00e4lskar att se dem v\u00e4xa. Med en bakgrund som utbildningsansvarig hos Suicide Zero, skolkurator och personal p\u00e5 Minds sj\u00e4lvmords-linje har hon stor erfarenhet av att st\u00f6tta m\u00e4nniskor som har det sv\u00e5rt. Lotta f\u00f6rel\u00e4ser om psykisk h\u00e4lsa och livshantering och driver ocks\u00e5 inspirationssidan Le Liv p\u00e5 Facebook<\/em>.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Maria Wiman<\/strong> \u00e4r l\u00e4raren och f\u00f6rfattaren som arbetar med metoden V\u00e4rdeskapande l\u00e4rande. Det engagerar eleverna i samh\u00e4llsfr\u00e5gor, integrerar flera skol\u00e4mnen d\u00e4r eleverna l\u00e4r sig kommunicera med sitt spr\u00e5k, intervjuteknik och k\u00e4llkritik, med debattartiklar, information och insamlingar. Eleverna arbetar med att t ex skriva och l\u00e4sa upp egna noveller f\u00f6r yngre barn och pension\u00e4rer, kampanja f\u00f6r utrotningshotade hajar och milj\u00f6v\u00e4nligare anv\u00e4ndning av textilier. Som kolumnist och f\u00f6rfattare \u00e4r Maria en stark r\u00f6st f\u00f6r vikten av relationsbygge med eleverna och f\u00f6r skolans arbetsmilj\u00f6.<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Supermamsen<\/strong> \u00e4r en pseudonym f\u00f6r en l\u00e4rare som sj\u00e4lv har barn med s\u00e4rskilda behov! -Jag st\u00f6djer fonden f\u00f6r att mobbning \u00e4r n\u00e5got av det viktigaste och mest komplexa vi har p\u00e5 skolor att arbeta med och motverka. Den som arbetar p\u00e5 en skola och s\u00e4ger att mobbning inte f\u00f6rekommer p\u00e5 hens arbetsplats ljuger eller blundar. Tyv\u00e4rr. Den som \u00e4r mobbad v\u00e5gar ofta inte ber\u00e4tta s\u00e5 det \u00e4r viktigt att lyssna s\u00e5 man inte missar chansen att hj\u00e4lpa. Vi kanske bara f\u00e5r en chans. Vi pedagoger f\u00e5r inte blunda, vi m\u00e5ste se och agera!\u201d Supermamsen \u00e4r pedagog, driver bloggen <\/em>www.supermamsen.com<\/em><\/a> och \u00e4r f\u00f6rfattare till boken ”Supermamsen – om livet som pedagog och f\u00f6r\u00e4lder till barn med s\u00e4rskilda behov” (Kikkuli f\u00f6rlag, 2020)<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
Dennis Lukjanovic:<\/strong> Jag har upplevt mobbning i alla dess faser och skepnader. I f\u00f6rskolan i ett litet samh\u00e4lle blev jag som ensamt invandrarbarn kallad apa, svartskalle och neger. Det fortsatte genom hela l\u00e5g-, mellan- och h\u00f6gstadiet. En otroligt god v\u00e4n till min familj lyckades stoppa det efter ett l\u00e5ngt samtal med skolans rektor. Nu \u00e4r jag, 37 \u00e5r, kriminalv\u00e5rdare p\u00e5 anstalten i H\u00e4llby, med den h\u00f6gsta s\u00e4kerhetsklassen. Det \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet att s\u00e4ga ifr\u00e5n och markera mot mobbning, b\u00e5de bland vuxna och barn!”<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n
H\u00e5kan Hellstr\u00f6m,<\/strong> v\u00e4lk\u00e4nd f\u00f6r de flesta f\u00f6r hans s\u00e5nger fyllda av k\u00e4nsla och empati. F\u00f6r dessa och hans unika scenn\u00e4rvaro kan han som f\u00e5, (ens n\u00e5gon?) fylla fyra Ulleviscener i rad. Men mindre k\u00e4nt \u00e4r hans ocks\u00e5 privata engagemang mot or\u00e4ttvisor och mobbning. 2006 till\u00e4gnade H\u00e5kan spontant minnet av M\u00e5ns Jenninger sin skiva N\u00e5t gammalt, N\u00e5t nytt, N\u00e5t l\u00e5nat, N\u00e5t bl\u00e5tt. H\u00e4r tillsammans med n\u00e5gra ur publiken p\u00e5 teatern i Lerum vid minnesstunden och stipendiet samma \u00e5r. Foto: Johannes Isaksson<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jiang Millington \u00e4r funktionshinder-aktivist, f\u00f6rfattare och frist\u00e5ende kolumnist. ”F\u00e5 saker g\u00f6r s\u00e5 ont i hj\u00e4rtat som barn som uts\u00e4tts f\u00f6r mobbning. Barn som tappar livsgl\u00e4djen och tilltron till v\u00e4rlden. Barn som drivs in i djupa depressioner och som inte ser n\u00e5gon annan utv\u00e4g \u00e4n d\u00f6den. Som f\u00f6r\u00e4lder till barn med de neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningarna (npf) autism […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_themeisle_gutenberg_block_has_review":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1021","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1021","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1021"}],"version-history":[{"count":83,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1021\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2363,"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1021\/revisions\/2363"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/jenninger.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1021"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}