Utfrysning ger skador för livet

Studie på 14000 barn i åk 6 visar att de barn som inte får uppskattning och popularitet i skolan har mycket större risker för fysiska och psykiska sjukdomar under resten av livet. Var finns pedagogerna i undersökningen? Studien visar att skolan handlar om mer än prestation och betyg för barnen, anser forskaren.

<h3 style="MARGIN: 12pt 0cm 3pt">Barn som är populära i klassen blir friskare vuxna   DN 09-09-29  Publicerat i dag. 07:29 Barn som är populära hos sina klasskamrater blir friskare som vuxna. De mindre populära går det sämre för, visar en ny stor studie gjord på 14 000 barn i Sverige.  –Ju lägre status ett barn har i sin klass i skolan, desto större är risken att han eller hon drabbas av hälsoproblem som vuxen, säger Ylva Almquist, doktorand vid Centrum för forskning kring ojämlikhet i hälsa vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.  Den som står längst ner i hierarkin i sin klass har litet inflytande i gruppen och får minst stöd av de andra barnen.  –De får ofta lägre förväntningar på livet och det påverkar deras ambitioner. Det ökar också risken för att de får en ohälsosam livsstil, säger Ylva Almquist.  Hennes studie bygger på forskning som gjordes på 14000 barn födda år 1953 i Stockholmsområdet (den så kallade metropolitstudien).  När barnen var 12–13 år och gick i sjätte klass fick de svara på frågan om vem de helst ville arbeta med i klassen. Barnen fick välja tre klasskamrater. Barnen delades sedan upp efter antal röster i en femgradig skala, från noll röster till klassens favorit. De som hamnade högt upp hade en central roll i klassen. De hade makt, var populära och omtyckta.  –De hade sannolikt stort socialt inflytande på klassen. De andra barnen lyssnade på dem och ville vara med dem, säger Ylva Almquist.  Barnen längre ner i hackordningen var inte nödvändigtvis mobbade, men de var inte en del av gemenskapen i klassen.  –De var kanske blyga och var inte med och lekte på rasterna. Klasskamraterna valde att inte arbeta med dem.  Ylva Almquist har sedan undersökt hälsan hos deltagarna senare i livet. Hon studerade vilka som fått sjukhusvård under perioden 1973 till 2003. De barn som hade lägst status i skolan hade högst risk att drabbas av sjukdomar.  –De minst populära barnen hade fem till nio gånger högre risk att få hjärtsjukdom och tre fyra gånger högre risk att drabbas av diabetes när de blev äldre än de populäraste barnen. Det är sjukdomar som ofta är relaterade till livsstil.  De hade också en dubbelt så stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av depression och ångest. Självmordsförsök var också vanligare längre ner på statusskalan visar studien, som publiceras i tidskriften Journal of epidemiology and community health. Andra problem som oftare drabbade barnen med låg status senare i livet var drog- och alkoholproblem (tre gånger ökad risk) och förgiftningar.  –Det var en väldigt tydlig skala, säger Ylva Almquist.  Det är känt sedan tidigare att social klass påverkar hälsan hos vuxna. Ju högre social tillhörighet, desto bättre hälsa. Men när Ylva Almquist tog hänsyn till detta i sin studie kunde hon se att den socioekonomiska bakgrunden spelade liten roll.  –Vi kan se att statushierarkin i skolklassen har en helt fristående effekt på hälsan, oberoende av den sociala bakgrunden. Det finns en egen kultur och ett dagligt samspel mellan barnen i klassen som påverkar dem. Studien visar att skolan handlar om mer än prestation och betyg för barnen, anser forskaren.  –Barnen har ett samspel med varandra som påverkar deras hälsa på sikt, säger Ylva Almquist.  –Som tur är påverkar också andra faktorer. Mycket engagemang, stöd och uppmuntran från föräldrarna hjälper ett barn som kanske är lite utanför i skolan, säger hon.  Anna Bratt  <a href="mailto:anna.bratt@dn.se">anna.bratt@dn.se</a>   </h3>