- Föräldrarna är ofta de sista som får veta vad som pågår. ur Barbara Coloroso: Mobbningens tre ansikten
<p><font face="Tahoma" size="3"><strong>Varför berättar inte mobbade barn hemma om vad de utsätts för?</strong></font></p> <ol> <li><font face="Tahoma" size="2">Av skam. De skäms över att utsättas för något så förödande för självkänslan</font> </li> <li><font face="Tahoma" size="2">Rädsla för hämnd. Mobbarnas hot innehåller oftast krav på tystnad. -Säger du nåt så...</font> </li> <li><font face="Tahoma" size="2">De tror inte att någon kan hjälpa dem. Mobbningen skapar ensamhet och isolering.</font> </li> <li><font face="Tahoma" size="2">Ingen kommer att hjälpa dem, tror de. Speciellt om de fått höra att mobbningen är deras eget fel.</font> </li> <li><font face="Tahoma" size="2">De kan tro att mobbning hör till det normala när man växer upp</font> </li> <li><font face="Tahoma" size="2">Om vuxna inte är tydliga i sin inställning till mobbning eller inte ingriper, tror de mobbade till sist att de vuxna också ingår i en komplott, som de måste stå ut med.</font> </li> <li><font face="Tahoma" size="2">Om de vuxna behandlar den mobbades berättelse som "skvaller" eller "tillfällig konflikt" gör han/hon knappast ett försök till.</font> </li> </ol> <p><font face="Tahoma" size="1">Fritt efter Barbara Coloroso: Mobbningens tre ansikten. Se litteraturlistan under Läs mer</font></p> <p><font face="Tahoma" size="1">Se också Liza Marklunds krönika under Om Måns, sagt om Måns 3</font></p>